Idag red jag den här terminens första lektion. Jag förstår inte varför jag aldrig lär mig. Konditionen och musklerna hinner försvinna under sommaren, men ändå ska jag rida som om jag inte haft något uppehåll. Magmusklerna, armarna och ljumskarna är helt slut. Jag kommer inte kunna gå imorgon...
Det är ju i och för sig lite synd om jag inte kan gå imorgon, för då ska det jobbas. Det tog bara 17 dagar som arbetslös innan jag fick ett samtal om att jag måste hoppa in som vikarie. Och jag kanske måste jobba nästa lördag också. Men jag klagar inte.

- E